Strandpromenad

Vad är fukt?

Allmänt om fukt
http://www.sp.se/sv/index/services/moist/general/Sidor/default.aspx

Fuktigheten i inneluften, ånghalten, (mängden vattenånga per volymenhet) bestäms av ånghalten ute, av fuktproduktionen inne och av ventilationsgraden. Vill man hålla nere inneluftens ånghalt bör man dels begränsa fuktproduktionen (t ex undvika att torka tvätt inomhus om man inte har torkskåp eller tumlare där den fuktiga luften blåser ut i det fria) dels öka ventilationen. Ånghalten inne är alltid högre än ånghalten ute såvida man inte avfuktar inneluften. Denna skillnad i ånghalt strävar att utjämna sig. Detta sker i en konstruktion t ex ett tak eller en vägg genom diffusion och konvektion.

Diffusion är en långsam process. Fukten rör sig från hög ånghalt till lägre och transporthastigheten beror av materialets ångtäthet. I hus med täta omslutningsytor, t ex med tät tapet eller med ångspärr av polyeten, sker i stort sett ingen diffusion alls genom väggar, golv och tak. Om man tar bort ångspärren kommer däremot en viss fuktvandring att ske vilket sänker inneluftens ånghalt något. En enkel beräkning visar emellertid att fuktvandringen utåt genom öppna konstruktioner ger en transporterad fuktmängd som är av storleksordningen en fjärdedel av vad som förs bort med hjälp av ventilationen. En öppen konstruktion kan således inte ersätta behovet av god ventilation för att säkra torr innemiljö. Plastfolie eller ej påverkar således inte ånghalten inne i någon större grad. Uppfuktningen av väggen är däremot beroende av ångtätheten. Den ångvandring inifrån och ut som sker i en öppen vägg ger viss förhöjd fuktighet jämfört med en tät vägg. Skillnaden är emellertid liten vid normala förhållanden.

Med konvektion menas att vattenånga transporteras med en luftström. I ett hus med otäta väggar, golv och tak kan luft läcka ut och in. Hur luften rör sig beror på lufttrycket ute och inne. Om det är invändigt övertryck kan varm, fuktig inneluft läcka ut i en kall konstruktion och detta kan leda till kondens. Det är av stor vikt att undvika sådan fuktkonvektion.
Samtliga förutsättningar 1, 2 och 3 måste vara uppfyllda för att kondens skall ske. Det räcker således att en av förutsättningarna tas bort för att eliminera risken. Om man säkerställer invändigt undertryck eller sänker ånghalten i inneluften kan man undvika risk för kondens.

I porösa material som utsätts för vatten sker fukttransport på grund av kapillärsugning. Så sker för material i kontakt med mark. En betongplatta måste skyddas från det vatten som kan sugas upp underifrån. Detta sker genom kapillärbrytande skikt t ex grovt grus eller värmeisoleringsmaterial. Normalt dominerar kapillärsugningen över den fuktmängd som kan diffundera genom materialet. I många konstruktioner sker kapillärsugning och diffusion samtidigt men motriktat. I en homogen vägg av t ex lättbetong vandrar fukten inifrån och ut på grund av diffusion medan slagregn på väggens utsida skapar förutsättning för kapillärsugning inåt i väggen.

KÄLLA: SP, Statens Provningsanstalt 2010

Bra ventilation kan ta bort fukt från byggnader. Se TX aggregat.

Fukt i byggnader

Boverkets byggregler innehåller föreskrifter och allmänna råd om en byggnads utformning så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.

Vatten och vattenånga är en naturlig del i våra liv och vår omgivning. Byggnader påverkas utifrån av regn och markfukt och inifrån av fukt som vi själva alstrar. Fukt finns i material och påverkar dess  egenskaper. Mögel och andra mikroorganismer  är beroende av fukt för att växa.

Vi förväntar oss att en byggnad ska projekteras och utföras så att det inte tränger in vatten i den och att materialen tål den mängd fukt de utsätts för. Det får inte uppkomma kemiska emissioner eller mögelväxt som kan vara skadligt för vår hälsa eller medföra stora ekonomiska konsekvenser. Den som köper en bostad som visar sig ha mögelskador eller den som på sin arbetsplats vistas i en fukt- och mögelskadad miljö får en oacceptabel livsmiljö.

Den som låter bygga eller köper ett hus ska ställa krav på byggnadens utformning och konstruktion, välja material med omsorg och ställa krav på utförandet av byggnaden. Som stöd finns Boverkets byggregler (BBR) som anger samhällets minimikrav på byggnaden. Den innehåller i kapitel 6.5 föreskrifter och allmänna råd om byggnadens utformning. Fukt ska inte orsaka skador, elak lukt, hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.

Funktionskrav om fuktsäkerhet

I BBR anges funktionskrav på material och byggnadsdelar. Dessa är riktade till byggherren. Konstruktörens uppgift är att fuktsäkerhetsprojektera byggnaden så kraven i BBR, och de krav som byggherren ställer utöver dem, uppfylls i projekteringen. Det krävs också noggrant utförande och väl fungerande kvalitetskontroller genom hela byggprocessen.

BBR anger att organiska material ska vara väl undersökta och ha dokumenterade fuktegenskaper. Materialets kritiska fukttillstånd ska anges. Material utan dokumenterade fuktegenskaper och som inte är skadade av fukt kan användas där relativa fuktigheten underskrider 75 procent. Inomhusmiljön i ett uppvärmt bostadsrum är normalt under 75 procent relativ fuktighet.

Moderna byggnader har en komplex teknisk utformning med många material. Varje material och byggnadsdetalj har sin speciella funktion och alla dessa delar måste samverka. Byggnaden ska då uppnå den begärda fuktsäkereten förutom andra viktiga funktioner som till exempel hållfasthet och brandsäkerhet.

En byggnad ska projekteras och fuktsäkerhetsprojektering är där en viktig del. Som underlag för projekteringen finns branschregler, typgodkända byggnadsdelar, deklarerade material och handböcker. Saknas det beprövade lösningar och materialdata så behöver byggnadsdelen eller materialets funktion utvärderas med teoretiska beräkningar, fullskaleförsök eller laboratorieprovningar.
 
Samhällets funktionskrav på byggnader (BBR) förbjuder inte några produkter eller tekniska lösningar som finns på marknaden. Det är den fuktsäkerhetsprojektering som byggherren ska ombesörja som ska leda fram till lämpliga val av material och byggnadsteknik.

Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill, eller utläckande vatten ska ha ett beständigt vattentätt skikt. Det ska hindra fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar eller utrymmen som inte tål fukt. Det kravet gäller i duschutrymmen, vid badkar och på golvet och i golvvinkeln i tvättstugan. Ånggenomgångsmotståndet anger tätskiktets täthet och det bör vara  lägst 1∙106 s/m. Murverk och betongkonstruktioner kan vara relativt okänsliga för fukt. På en del kombinerade ytskikt och tätskikt kan vattnet snabbt rinna av utan att materialet tar upp fukt.  Detta ger i de flesta fall extra säkerhet mot fuktskador. Vill man välja ett tätskikt med lägre ånggenomgångsmotstånd  så kan det göras  förutsatt att man med en fuktsäkerhetsprojektering kan påvisa att utformningen är tillräckligt fuktsäker .

En byggnadsdel  ska kunna torka ut tillräckligt snabbt och i tillräcklig omfattning så att inträngande fukt  inte orsakar fuktskada. Man bör därför undvika att bygga in material mellan täta skikt om materialet på något negativt sätt kan påverkas av fukt.

Hållbart fuktsäkert byggande

En hållbar byggteknik är att bygga in en extra säkerhet mot fukt och vatteninträngning. Ett trähus med en dränerande luftspalt bakom fasaden är exempel på det. Fuktkänsliga material och vatteninstallationer bör också utformas så att de är inspekterbara, lätta att underhålla och utbytbara.

Regn och snö på en byggarbetsplats utan väderskydd, samt utförande utan kvalitetssäkring och  kontroll av byggfukt kan förstöra den mest välprojekterade byggnad. Det finns utvecklad teknik för byggande under väderskydd och det finns auktoriserade fuktkontrollanter för fuktmätning i betong.

Förutsättningarna finns för hållbart byggande. Boverkets byggregler ställer minimikraven för detta. Byggherren ska se till att dessa funktionskrav i byggreglerna uppfylls, men får gärna ställa högre krav och genomföra extra åtgärder för att klara fuktsäkerheten i sitt byggprojekt.

KÄLLA: Boverket 2014

TX aggregaten kan vara lösningen.